Ordlista

Ordlista A–Ö

---

A / B / C / D / E / F / G / H / I / J / K / L / M / N / O / P / R / S / T / U / VW / Y / Z / Å / Ä / Ö

---

A

Akt – en samling av handlingar i ett ärende. De kan vara digitala eller i papperformat.

Aktbeteckning/Aktnummer – den unika beteckning som handlingen eller handlingarna får i ett ärende.

Allmän handling – alla handlingar som kommer in till en myndighet, eller som upprättas på myndigheten. Kan till exempel vara ett brev eller e-post.

Vem som helst har rätt att begära en allmän handling, utan att behöva uppge sitt namn eller vad handlingen ska användas till. Det finns vissa undantag som regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Om uppgifterna i handlingen inte skyddas av sekretess så är handlingen en allmän, offentlig handling som kan lämnas ut.

Andelstal – bestämmer vad varje fastighet ska betala för byggande och skötsel (drift och underhåll) av gemensamhetsanläggningen.

Ankomstdatum – det datum då handlingen eller handlingarna kommit in till Lantmäteriet.

Anläggningsförrättning – en lantmäteriförrättning där en gemensamhetsanläggning (anläggning som är gemensam för flera fastigheter) bildas, ändras eller tas bort.

Anläggningsåtgärd – den åtgärd som syns i fastighetsregistret när en gemensamhetsanläggning skapas, ändras eller upphävs.

I akten finns en sammanfattning av vad som hänt i ärendet. Du kan också läsa vilket beslut Lantmäteriet har fattat.

Anteckning – en uppgift om en fastighet eller tomträtt som registreras i Lantmäteriets fastighetsregister.

Uppgiften kan till exempel vara att fastigheten är utmätt hos Kronofogden, inte får överlåtas eller att arrendator har rätt att köpa arrendestället.

Arealavmätning – Lantmäteriets uppmätning, kartering och beskrivning av:

• ett hemman
• en bosättning
• en skogstrakt
• etcetera

Detta utan samband med skiftesdelning. Genomfördes ibland som grund för skattläggning. I huvudsak på 1700- och 1800-talet.

Arrende – upplåtelse av mark eller fiskerätt mot betalning, för viss tid.

Den som arrenderar marken eller vattnet är inte ägare till området. Många arrenderar mark för att bygga ett fritidshus eller bedriva jordbruk på området som någon annan äger. Arrende kan ske som jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende, lägenhetsarrende eller fiskearrende.

Avregistrerad fastighet – när en fastighet upphör att existera som registerfastighet. Det innebär att vissa uppgifter om fastigheten (till exempel ägare och inteckningar) tas bort, medan vissa andra uppgifter finns kvar i registret.

En fastighet kan bli avregistrerad när den delas eller slås ihop med en annan fastighet. Den gamla fastighetsbeteckningen tas ”ur bruk” i fastighetsregistret.

Avstyckning – när ett område avskiljs från en fastighet och bildar en ny fastighet. Exempel på områden är mark, vatten och 3D-fastighet.

Avsöndring – var en privat jorddelning med begränsat myndighetsinflytande, där överlåtelsehandlingen var och är central.

Åtgärden kunde genomföras fram till 1928 då Jorddelningslagen trädde i kraft. Fram till 1917 krävdes inte en karta över gränserna. Det var de berörda parterna som tillsammans beslutade hur gränserna skulle gå och vilka rättigheter som skulle följa med den nya fastigheten.

Vid en avsöndring blir inte fastighetsgränserna lagligen bestämda. Vid oklarheter kring gränsens juridiska läge kan det därför krävas en fastighetsbestämning för att klargöra en avsöndrad fastighets rättsliga gränser. Det var frivilligt att lämna in dessa handlingar för registrering i jordregistret. Därför saknas en del akter i fastighetsregistret.

B

Bereda – att utreda och handlägga ett ärende fram till beslut.

Bestyrkt kopia – en kopia där någon person har intygat att kopian stämmer överens med originalet. Det vill säga att någon annan än du själv har intygat/bekräftat riktigheten.

Bevittnad namnteckning – när någon intygar att det till exempel är Per Persson som har skrivit under en handling.

D

Dagboksblad – anteckningar över vad som hänt i ärendet.

Delgivning – ett sätt att försäkra oss om att du som berörs av ett ärende har fått ta del av viktig information.

Delgivning sker oftast genom att en handling skickas till den person eller det företag som berörs av ärendet. Eller till den som är behörig att företräda den berörda personen eller företaget.

Delägarförvaltning – när delägarna gemensamt förvaltar samfälligheten. Det vill säga att ingen samfällighetsförening förvaltar den. Delägarna måste vara helt överens vid alla beslut som tas i samfälligheten.

DGPS/DGNSS – en kodmätning som korrigeras med det uppskattade felet från annan samtidig kodmätning på en känd position. Begreppet står för Differentiell GPS/Differentiell GNSS.

Dödning – den juridiska benämningen för när inteckningen, nyttjanderätten eller avtalsservitutet tas bort från fastighetsregistret.

Dödsbo – en juridisk person. Omfattar den avlidnes tillgångar och skulder.

Dödsbolagfart – när ett dödsbo har lagfart på en fastighet. Innan ett dödsbo kan sälja eller ge bort en fastighet måste dödsboet först ha ansökt och beviljats lagfart för fastigheten.

E

Egendomens värde – det värde som bestäms vid köp av fast egendom. Värdet ligger till grund för stämpelskatten.

Vid köp av fast egendom bestäms värdet genom att köpeskillingen jämförs med taxeringsvärdet, för året före det år då ansökan om lagfart beviljas. Det högsta av dessa värden anses som egendomens värde.

Om fastigheten saknar taxeringsvärde jämförs köpeskillingen istället mot ett värdeintyg. Värdeintyget ska visa det uppskattade taxeringsvärdet, som egendomen hade vid tidpunkten för upprättandet av förvärvshandling.

Enstaka hemman – innebär att en gård har varit en enda gård, och inte en av flera i en by. Hemmanet har därför inte haft sina ägor sammanblandade med andra i en by. Därför är det vanligt att enstaka hemman aldrig varit med om något skifte. Det har helt enkelt inte behövts.

Expeditionsavgift – Lantmäteriets avgift för handläggning av ett inskrivningsärende.

Expropriation – ett rättsligt förfarande, där till exempel ägaren av en fastighet tvingas överlåta äganderätten eller upplåta rättigheter (tvångsförfarande) till en annan part. Detta mot ersättning.

F

Fastighet – ett eller flera avgränsade områden. Till en fastighet kan höra byggnader, skog, vatten med mera.

En fastighet behöver inte ha bebyggelse för att få kallas ”fastighet”. Den måste alltså inte vara en tomt med ett hus. En fastighet kan lika gärna vara en ögrupp, ett naturreservat, en sjö, vägmark eller ett grustag.

Fastighetsbeteckning – en unik beteckning på en fastighet. Den består av kommunnamn, traktnamn blocknummer och enhetsnummer.

I fastighetsbeteckningen "Skoby Boda 1:23" är:

• Skoby kommunnamnet
• Boda traktnamnet
• 1 blocknumret
• 23 enhetsnumret.

Det finns även registerbeteckning. I den ingår även samfälligheter.

Fastighetsbestämning – innehåller utredning och beslut om till exempel:

• hur gränserna går mellan olika fastigheter
• ett servitut eller en ledningsrätt överhuvudtaget gäller och i vilken omfattning
• på fastigheten belägna byggnader ingår i äganderätten till fastigheten
• vilken omfattning en gemensamhetsanläggning har.

Fastighetsregisterbevis (hette tidigare Fastighetsbevis eller Gravationsbevis) – något som utfärdas särskilt för varje fastighet eller samfällighet (samfällighetsbevis).

Det ska innehålla de uppgifter som framgår av fastighetsbeviskungörelsen (SFS 1974:1063).

Fastighetsregisterbeviset kostar pengar att beställa. Informationen är i många delar identiskt med ett utökat fastighetsregisterutdrag.

Fastighetsinskrivning – det verksamhetsområde inom Lantmäteriet som granskar, beslutar och registrerar:

• lagfarter
• tomträtter
• inteckningar
• avtalsservitut
• nyttjanderätter.

Fastighetsinskrivningen beslutar även om, och tar in, stämpelskatt och avgifter samt handlägger förlorade pantbrev i fastighet. Redovisningen sker i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Fastighetsinskrivningen ansvarar även för uppgifter om samfällighetsföreningar.

Fastighetskarta – Registerkarta.

Fastighetsregister – ett register som innehåller information om alla fastigheter i Sverige.

Informationen omfattar:

• adresser
• byggnader
• fastigheter
• gemensamhetsanläggningar
• inteckningar
• lagfarter
• planer och bestämmelser
• rättigheter
• samfälligheter
• samfällighetsföreningar
• taxering
• tomträtter
• övrig inskrivningsinformation.

Exempel på övrig inskrivningsinformation är anteckning om bland annat konkurs och utmätning, avtalsservitut, nyttjanderätter, fastigheten är inte överlåtbar, ägarhistorik.

Du kan kostnadsfritt beställa utdrag med standardinformation ur fastighetsregistret. Lantmäteriet är ansvarig för Sveriges Fastighetsregister.

Fastighetsreglering – innebär till exempel att mark eller en byggnad överförs från en fastighet eller tomt, till en annan fastighet. Genom en fastighetsreglering kan även samfälligheter och servitut bildas, ändras eller tas bort.

Fastighetstillbehör – till exempel en byggnad, en ledning, ett stängsel eller annan anlägggning, som har byggts på fastigheten "för stadigvarande bruk". Alltså inte tillfälligt.

FBL – Fastighetsbildningslagen.

Fångeshandling – Förvärvshandling.

Förrättning – Lantmäteriförrättning.

Förrättningskarta – den karta som upprättas i lantmäteriförrättningen. Förrättningskartan visar (tillsammans med övriga besluthandlingar) vad som gäller och för vilka områden.

Kartan kan till exempel innehålla nya servitut, gränsmarkeringar, ledningsrätter och gemensamhetsanläggningar.

Förrättningslantmätare – den som tar beslut i en lantmäteriförrättning.

Förvaltningsärende – en typ av generellt ärende som handläggs (behandlas) vid en förvaltningsmyndighet (statlig myndighet eller kommun).

Exempel på förvaltningsärenden vid Lantmäteriet är:

• avtal
• remisser
• rapporter
• överklaganden
• beslut
• skadeståndsärenden.

Förvärvshandling – är exempelvis:

• köpehandling (vid köp)
• gåvohandling (vid gåva)
• arvskifte, bodelnings- och arvskifteshandling, testamente eller bouppteckning (vid arv)
• bodelningshandling (vid bodelning)

G

Gemensamhetsanläggning – en rättighet för en anläggning som redan finns, eller som ni planerar att bygga. Till exempel avlopp, väg, brygga eller brunn.

Rättigheten ska göra det möjligt för ägarna till flera fastigheter att använda anläggningen, och en skyldighet att gemensamt ta hand om den. En gemensamhetsanläggning redovisas i fastighetsregistret och har en egen registerbeteckning. Till exempel Oskarshamn Berga ga:1.

Geodata – digital information som har ett direkt eller indirekt angivet geografiskt läge.

Till exempel:

• kartdata
• bilder
• uppgifter om fastigheter
• byggnader
• sjöar
• vägar
• vegetation
• befolkning.

Geodata hjälper oss även att till exempel söka efter en plats, hitta rätt och se väderprognoser. Den är en grundläggande del i samhällsplaneringen.

Geodesi – läran om att bestämma jordens storlek och form.

Bestämning av punkters läge på jordytan, deras höjd över havet och tyngdkraftsvärde hör till geodesin. Även tyngdkraftsfältets struktur och geoidbestämning.

Geodetisk infrastruktur – geodetiska referenssystem och de fysiska markeringar och/eller anläggningar som används för att realisera dem. 

Exempel på anläggningar är fasta referensstationer. Att realisera innebär att referenssystemen görs tillgängliga för användarna. Genom att bestämma koordinater (och ev. hastigheter) i referenssystemet för de fysiska markeringarna, blir referenssystemet användbart i praktiken och tillgängligt för användarna.

Begreppet geodetisk infrastruktur kan även inkludera teknik och metoder för effektiv lägesbestämning.

Geoid – är en:

• yta som ungefär sammanfaller med havets genomsnittliga nivå, och dess tänkta förlängning in under kontinenterna.
• sluten yta som överallt är vinkelrät mot tyngdkraftens riktning (lodlinjen).
• referensyta för bestämning av "höjd över havet".

Gemensam ägovidd – var gårdar (jordregisterenheter) som inte hade egen mark, utan hade marken tillsammans med andra.

GNSS – förkortningen av Global Navigation Satellite Systems. Det är ett samlingsbegrepp för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem. Till exempel det amerikanska GPS, ryska Glonass och europeiska Galileo.

Gravationsbevis – Fastighetsregisterbevis.

Gränsbestämning – var en benämning vid bestämmande av gränser, innan fastighetsbildningslagen med fastighetsbestämning infördes.

Längre tillbaka i tiden var det i huvudsak byars yttergränser (rågångarna) som bestämdes genom gränsbestämning. Dessa förrättningar är oftast insorterade under begrepp som "Rågångsåtgärder" och "Rågångsbestämning".

Gränsåtgärd – kunde vara flera olika åtgärder där gränser på något sätt hanterades.

Till exempel:

• uppmätningar
• utstakningar
• utredningar av gräns.

Det vill säga sådant som inte direkt är en förrättning. Det förekom under 1700- till 1900-talet men finns inte nu, efter att Fastighetsbildningslagen infördes.

H

Handläggare – den person vid myndigheten som utreder, bedömer och/eller fattar beslut i ett ärende.

Handläggningstid – tiden från att ansökan har kommit in till att ärendet är klart och du har fått ett beslut.

Handläggningstiden för ärenden som handlar om fastighetsbildning är uppdelad i två delar: 

1. Kötiden (tiden innan ärendet fördelas till handläggare/team).
2. Tiden det tar att utreda och genomföra det du ansökt om.

Det är summan av de två delarna som blir den totala tiden det kommer att ta innan du får ett beslut i ditt ärende.

Exempel på ärenden som handlar om fastighetsbildning är:

• fastighetsreglering
• avstyckning
• bildande av gemensamtsanläggningar.

I

Inskrivning – en registrering i fastighetsregistret av beslut om till exempel:

• ansökan om lagfart
• inskrivning av tomträttsinnehav
• nya inteckningar (pantbrev).

Inskrivningsdag – det datum som Lantmäteriet tar emot en ansökan om inskrivning i fastighetsregistret. En inskrivningsdag gäller från kl. 12 till kl. 12 nästföljande dag. Endast helgfri vardag räknas som inskrivningsdag.

Exempel: En ansökan kommer in till Lantmäteriet kl. 14 den 17 april 2023. Den blir registrerad på inskrivningsdagen, den 18 april 2023.

Inskrivningsärende – ett ärende som gäller till exempel ansökan om:

• lagfart
• inteckning
• tomträttsinnehav eller tomträttsupplåtelse
• inskrivning av avtalsservitut eller anteckning.

Inteckning – en registrering i fastighetsregistret, av ett visst belopp på en fastighet eller tomträtt.

Som bevis på inteckningen skapas ett pantbrev (datapantbrev eller skriftligt pantbrev). En inteckning behövs när fastigheten/tomträtten ska användas som säkerhet vid lån. Pantbrevet lämnas då till långivaren som säkerhet för lånet.

Intrångsersättning – en ekonomisk kompensation till fastighetsägaren, vid till exempel dragning av ledningsrätt eller officialservitut.

Ersättningens storlek varierar och fastställs i samband med lantmäteriförrättning.

J

Juridisk person – kan vara ett företag, en verksamhet eller en organisation. Svenska staten och kommuner är exempel på juridiska personer.

K

Klyvning – mark som ägs av flera personer delas upp, så att alla delägare får en egen ny fastighet. Samtidigt upphör den ursprungliga fastigheten.

Köpeskilling – det pris som köparen ska betala till säljaren vid försäljning av fastigheten.

L

Laga kraft – ett beslut sägs få laga kraft när sista dag att klaga på beslutet är passerat, och inget överklagande har kommit in.

Lagfaren ägare – den person (fysisk eller juridisk) som är registrerad ägare till fastigheten.

Lagfart – söker den som förvärvar en fastighet, för att registreras som ägare. Förvärvet kan ske genom till exempel köp, gåva eller arv.

Ansökan om lagfart ska som huvudregel göras inom tre månader efter det att överlåtelsen ägt rum. När Lantmäteriet beviljat lagfart registreras den nya ägaren i fastighetsregistret.

Lagfartskapning – innebär att någon, med hjälp av en förfalskad handling, beviljas lagfart på en fastighet som personen (fysisk eller juridisk) inte äger.

Lagfartskostnad – den kostnad du får betala när din ansökan om lagfart har beviljats.

Kostnaden består av en expeditionsavgift (som är till för att täcka kostnaden för handläggning) och ofta en skatt till staten (stämpelskatt).

Lantmäteriförrättning – innefattar de arbeten som utförs när fastigheter eller rättigheter till fastigheter bildas, ändras eller ska samverka om gemensamma behov med mera.

Förrättningen påbörjas genom en skriftlig ansökan hos Lantmäteriet.

Ledningsrätt – en rättighet skapad i en lantmäteriförrättning, för att använda någon annans mark för att dra fram sina ledningar.

En ledningsrätt innehåller vissa befogenheter för den som äger ledningarna, och begränsningar för den som äger marken.

Legalisering – innebär att en privat delning gjord före den 1 juli 1962 (sämjedelning) kan ges rättslig verkan (legaliseras). Den privata delningen erkänns då som fastighetsbildning.

Lägenhetsregistret – ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Uppgift om vem som bor i lägenheten finns inte i registret.

Uppgifterna i lägenhetsregistret samlas in av Sveriges kommuner.

M

Mantal – den vanligaste enheten för skattetal.

Marksamfällighet – ett mark-, fiske- eller vattenområde som ägs gemensamt av flera fastigheter.

Metadata – betyder rent språkligt data om data, eller information om data. Metadata beskriver inte själva datamängden, utan informationen om datamängden.

N

Nedsättning – ordningen ändras på de inteckningar och avtalsrättigheter som finns inskrivna i en viss ordning på fastigheten. En så kallad företrädesordning.

Nyttjanderätt – en tidsbegränsad rätt för en person (fysisk eller juridisk) att använda en annans fastighet, till exempel arrende. Den som har en nyttjanderätt kallas nyttjanderättshavare.

Nätverks-RTK – den vanligaste metoden för noggrann GNSS-mätning i realtid. Baseras på fasta referensstationer.

O

Omarrondering – innebär att fastighetsindelningen ändras i större sammanhängande områden, och att till exempel mindre skogsskiften samlas till större. Alla skiften värderas, och skillnaden i värdet mellan det nya markinnehavet och det gamla regleras med pengar.

Omprövning – när en gemensamhetsanläggning/ett anläggningsbeslut ändras.

Ortnamn – är under en viss tid och i en viss krets av människor, en entydig benämning på en viss geografisk lokalitet (plats).

P

Pantbrev – ett bevis för en inteckning i en fastighet. Ett pantbrev är en värdehandling som utfärdas av Lantmäteriet, efter att en ansökan om inteckning beviljas. Det finns både digitala och skriftliga (fysiska) pantbrev.

Ett pantbrev kan pantsättas. Panthavaren får då en pant eller säkerhet i fastigheten, motsvarande inteckningens belopp.

Pantbrevsregistret – ett register över pantbrev i Sveriges alla fastigheter. Lantmäteriet ansvarar för registret och kreditinstituten använder det.

Pantbrev som inte är belånade anses vara registrerade på lagfaren ägare eller tomträttsinnehavare. Man säger då att panten är ägarregistrerad hos Lantmäteriet. Om pantbreven är belånade är de registrerade hos bank eller kreditinstitut.

Publikation – är till exempel en:

• rapport
• skrivelse
• trycksak.

R

Referensstation – en GNSS-mätutrustning på känd position. Stationen används som referens i stödtjänster för positionsbestämning med GNSS. Kan etableras tillfälligt eller fast (permanent).

Referenssystem (inom geodesin) – ett samlingsnamn på system för lägesbestämning och positionsangivelser i en, två eller tre dimensioner. Till exempel referenssystem i höjd eller tredimensionella referenssystem.

Registerbeteckning – en unik beteckning på fastigheter och samfälligheter registrerade i Fastighetsregistret.

Registerbeteckningen består av kommun, traktnamn, blocknummer och enhetsnummer, till exempel Skoby Berga 1:2.

Registerkarta – en karta som innehåller uppgifter kring exempelvis fastighetsgränser, rättigheter och detaljplaner.

Relaxation – innebär att en fastighet frigörs från inteckningsansvar, när den har intecknats gemensamt med andra fastigheter.

Remissvar – Lantmäteriets svar på fråga eller förslag (remiss) från Regeringskansliet och andra myndigheter.

Rättighet – en förmån för en fastighet eller person, att på ett visst bestämt sätt använda någon annans fastighet. Till exempel att använda en väg över grannens mark.

S

Sakägare – de som Lantmäteriet bedömer är berörda i en lantmäteriförrättning. Vanligtvis är alla fastighetsägare som berörs av en lantmäteriförrättning sakägare. Även rättighetshavare och nyttjanderättshavare kan vara sakägare.

Samfällighet – ett mark- eller vattenområde, utrymme eller fiskeområde som tillhör flera fastigheter gemensamt.

Andra typer av samfälligheter finns också. Några exempel är anläggningssamfällighet, vägsamfällighet och markavvattningssamfällighet.

Samfällighetsförening – ett sätt att organisera förvaltningen av mark eller anläggningar som ägs tillsammans, på ett rättsäkert och effektivt sätt.

Sammanföring – innebär vanligtvis att flera inteckningar läggs ihop till en ny.

Beloppet på den nya inteckningen kan vara det sammanlagda beloppet av de inteckningar som läggs ihop, eller ett lägre belopp.

I äldre fastighetsbildningar innebar sammanföring en överföring av samfällt markområde till angränsande fastighet.

Sammanläggning – två eller flera fastigheter som har samma ägare läggs samman, och bildar en ny fastighet.

Servitut – en rätt för en fastighet att använda en annan fastighet på ett visst sätt. Till exempel en väg eller en brunn.

Ett servitut innehåller vissa rättigheter för den som har rätten, och vissa begränsningar för den som äger marken.

Det finns både avtalsservitut och officialservitut. Avtalsservitut är ett civilrättsligt avtal mellan fastighetsägare, utan inblandning från en myndighet. Officialservitut kommer till genom en lantmäteriförrättning.

Skattetal – ett äldre mått på hur mycket skatt som en by skulle betala. Man beräknade skattetalet utifrån avkastning samt areal.

Skifte – ett separat område av en fastighet. En fastighet kan ha ett eller flera skiften.

Solskifte – en gammal delningsform där gårdar var ordnade i byn på ett systematiskt sätt, med utgångspunkt från solvarvet. Varje gård fick sedan vid skifte sin teg i varje åker, efter samma systematik. 

Stämpelskatt – den skatt du får betala när du köper en fastighet eller tomträtt, men även när du tar ut en inteckning i fastigheten. Kan liknas med omsättningsskatt (moms).

Swepos – det svenska nationella nätet av fasta referensstationer för GNSS-mätning.

Nätet förvaltas av Lantmäteriet. Det används bland annat för att definiera referenssystemet SWEREF 99, och för stödtjänster för positionsbestämning med GNSS.

Sämjedelning – en privat delning av fastigheter (mark) som gjorts innan det förbjöds. Läs även Legalisering.

Sökande – den eller de personer (fysisk eller juridisk) som har ansökt om något hos Lantmäteriet.

T

Taxerad ägare – behöver inte vara lagfaren ägare men är oftast det.

Ett exempel där taxerad ägare och lagfaren ägare är olika är vid tomträtt. Lagfarten (marken) är då skriven på en annan ägare, medan tomträttsinnehavaren är taxerad ägare.

Taxeringsvärde – det värde på fastigheten som Skatteverket räknar fram och beslutar om. Bland annat fastighetsskatten grundar sig på taxeringsvärdet.

Tjänst (IT-baserad tjänst) – en tjänst som ska uppfylla tjänstespecifikation och kan produceras som något av följande alternativ:

1. En service. Till exempel tjänst, betjäning, hjälp, kundtjänst – utförande av en viss uppgift till förmån för annan person.
2. En IT-baserad tjänst. Konsumeras som till exempel en e-tjänst eller som en bastjänst. E-tjänst konsumeras via användargränssnitt och är avsett för användare (människa). Bastjänst konsumeras via applikationsgränssnitt och är avsett för program (tjänste-API).

Tomtkarta – en karta som bland annat visar fastigheten (tomten), dess byggnader och omgivningen ovanifrån.

Tomträtt – en nyttjanderätt att använda en fastighet på liknande villkor som den som äger fastigheten.

Oftast är det kommunen som äger fastigheten (marken) och ger tomträttsinnehavaren nyttjanderätt på lång tid, liknande ett arrende.

Tomträttshavare/Tomträttinneshavare – den som har rätt att använda fastigheten (endast marken) på liknande villkor som den som äger fastigheten (marken).

Oftast är det kommunen som är ägare och ger tomträttsinnehavaren nyttjanderätt på lång tid, liknande ett arrende.

Transportköp – innebär att köparen (inom tre månader från sitt köp) överlåter den del av fastigheten/tomträtten som köpts, till en ny köpare. Detta på samma villkor som gällde vid första köpet.

Under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda betalas stämpelskatt endast för det senaste köpet.

Tredimensionell fastighetsindelning – en fastighet som kan vara under eller ovanför marken. Garage under jord och ägarlägenheter är exempel på 3D-fastigheter.

U

Upplåtelsehandling – ett avtal om att få använda hela eller viss del av fastighet. Exempel på en upplåtelsehandling är nyttjanderättsavtal eller servitutsavtal.

Utbyte – när ett pantbrev växlas mot två eller flera pantbrev med samma totalbelopp.

Utsträckning – innebär att den inteckning du har i en eller flera fastigheter, ska gälla i ytterligare fastigheter som du äger.

VW

Vilandebeslut (inom fastighetsinskrivning) – är ett beslut där ansökan förklaras vilande. Det innebär att Lantmäteriet behöver fler handlingar eller uppgifter från den som skickat in ansökan om till exempel lagfart, för att vi ska kunna godkänna ansökan.

En expeditionsavgift får betalas för vilandebeslutet och ytterligare en expeditionsavgift betalas när ärendet beviljas.

Vilandeförklaring (inom fastighetsbildning) – ett beslut som kan ske i en lantmäteriförrättning.

Vilandeförklaring kan exempelvis ske när det pågår ett annat ärende på fastigheten där förrättningen är beroende av resultatet. Under den tiden det andra ärendet pågår görs ingen handläggning i förrättningsärendet.

Värdeintyg – ett intyg utfärdat av sakkunnig som utför värderingsutlåtanden. Ska visa fastighetens uppskattade taxeringsvärde när köpehandlingen upprättades.

Sakkunnig kan till exempel vara auktoriserad fastighetsvärderare, behörig fastighetsvärderare eller fastighetsmäklare. 

Ä

Äganderätt – innebär att du äger fastigheten, det vill säga marken och eventuella byggnader på den.

Ägarlägenheter – innebär ett ökat självbestämmande eftersom du själv äger lägenheten och söker lagfart enligt samma regler som för andra typer av fastigheter.

Du bestämmer fullständigt över lägenheten och kan till exempel måla om, byta kök och hyra ut den. Precis som för den som äger en villa eller ett radhus finns också möjlighet att pantsätta, belåna och överlåta din fastighet.

Ägarregistrerad pant – innebär att datapantbrevet inte är registrerat till någon bank eller något kreditinstitut (panthavare). Fastighetsägaren kan förfoga över det.

Ärendenummer – ett unikt nummer som tilldelas varje ärende.

ÄULL-förrättning – en förrättning enligt lagen om äganderättsutredning och legalisering (ÄULL).

Lagen trädde i kraft 1972. Förrättningar av detta slag förekom tidigare i stor omfattning, i de områden i landet där sämjedelning varit vanligt förekommande. Idag görs de mer sällan, eftersom mycket sämjedelning är legaliserad.

Ö

Öppna data – digitaliserad, offentlig information som vem som helst kan ta del. Öppna data kan användas till i princip valfritt ändamål, utan hinder i form av kostnader eller licenser.

Många svenska myndigheter tillhandahåller öppna data, även Lantmäteriet. Vi tillhandahåller ett antal kartprodukter och annan geografisk information som öppna geodata. Dessa produkter är avgiftsfria och får användas och publiceras fritt.

Överlåtelsehandling – Förvärvshandling.

Översiktskarta – en karta som ger en överblick av ett område, med information som till exempel:

• namn på orter
• vägnät
• gränser.