Sverige är kartlagt på ett sätt som saknar motstycke. Det hela började när Sverige på 1600-talet skulle bli en stormakt – det krävde koll på varenda vrå i riket. Kung Gustav II Adolf lade då grunden för Lantmäteriet för att få bättre koll på naturresurser och hur riket såg ut. Resultatet blev de geometriska jordeböckerna, konstnärliga praktverk som nu i digital form kan laddas ner från öppna arkiv.
Krig är dyrt, och landets tillgångar skulle beskattas för att fylla statskassan. Det är bakgrunden till att kartografen Anders Bure år 1628 fick i uppgift att mäta upp och kartera Sverige. Det var inte bara städer, byar och gårdar som skulle nedtecknas, lantmätarna skulle också redogöra för skogar, gruvor, sjöar och allt annat de såg.
Anders Bure var intresserad av kartografi, men att leda Lantmäteriet var en utmaning – det fanns till exempel inte en enda lantmätare i Sverige. Bures första uppgift blev därför att efter bästa förmåga utbilda sex lantmätare som skulle fungera som hans kollegor, vilket också blev starten på Lantmäteriet.
De gav sig i kast med att kartlägga alla gårdar och byar i dåtidens Sverige – som på den tiden dessutom innefattade hela Finland. De första kartorna samlades i de geometriska jordeböckerna och hade oftast skalan 1:5 000, de äldsta av många historiska skatter som kan hittas i Lantmäteriets arkiv. De skapade kartor över åker och äng och i verken redovisades avkastning och andra förhållanden av ekonomisk natur.
Kartorna som började produceras av Anders Bure och de första Lantmätarna i Sverige kan laddas ner digitalt här: Riksarkivet (nytt fönster)