Vision geodataområdet 2040

Vi i det offentliga Sverige arbetar tillsammans och bygger en gemensam grund för digitalisering. Med geodata, data om verkligheten, utvecklar vi Sverige för säkerhet, demokrati, tillväxt och hållbarhet.

Vision för geodataområdet 2040

En vision för geodataområdet 2040 har tagits fram i syfte ge en bild av de olika behov som kommer att finnas i framtiden och en beskrivning över hur vi ska kunna möta dessa.

Arbetet har tagit avstamp i den nuvarande geodatastrategin 2021-2025 och från de utpekade målen att geodata ska vara öppna, tillgängliga och användbara samt att samverkan ska vara väl utvecklad.

Under 2022-2023 genomfördes arbetet i bred samverkan med branschen och var öppen för delaktighet för alla som ville. Arbetet bedrevs genom workshopar, seminarier, arbetsmöten där fler än 82 kommuner, 22 statliga myndigheter, 25 företag och akademin deltog i arbetet.

Visionen kommer uppdateras i jämna mellanrum och den ska även vara riktmärke för kommande nationella geodatastrategier.

All dokumentation som hör till visionen finns här: Rapporter kopplat till handlingsplansarbetet

Målbild för geodataområdet 2040

Vad som behövs för att geodata ska kunna ge nya möjligheter för Sverige?

I Sverige år 2040 finns ett informationsekosystem för geodata som interagerar med nationella och internationella informationsekosystem. Det består både av offentlig- och privatsektors data och är så öppen som möjligt och så stängd som nödvändigt.

Informationsekosystemet möjliggör att data blir en strategisk resurs för utveckling och digital innovation, exempelvis för utveckling av artificiell intelligens (AI) och spelar en central roll i att leva upp till målen för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.

Vad är ett informationsekosystem?

Det består av ett nätverk av data, information, kommunikationskanaler och algoritmer. Enligt UN-GGIM kan ett framtida informationsekosystem för geodata bestå av tre huvudkoncept:

traditionella infrastrukturer för geografisk information, (SDI:er, system av olika GIS i samverkan)
ett nätverk av system (systems of systems, SoS) som konsumerar data från exempelvis SDI:er
Geoverse, ett utgörs av ett globalt sammanlänkad system som möjliggör intelligenta interaktioner.

Framtidsscenarier

Som en del i arbetet med att ta fram en vision för geodataområdet 2040 har en metod att beskriva framtiden med i olika scenarier använts. Syftet har varit att berätta om vad som skulle vara möjligt 2040 i forma av användningssätt geodata och olika arbetssätt.

Medverkande i arbetet har varit: Sjöfartsverket, SGU, SMHI, Lantmäteriet, Länsstyrelserna, Boverket, Havs och vattenmyndigheten, Upplands-Bro kommun, Polisen, MSB, Skogsstyrelsen, SGI, Trafikverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket.

Animerad film för scenariot Livskvalité

Trender

För att förstå vart geodataområdet hamnar år 2040 så har en analys genomförts av de trender som påverkar innehållet i visionen. Här följer några exempel på trender som vi sett.

Trender i Sverige

Bekämpande av brottslighet har stort fokus i samhället och ger ett stort politiskt fokus.
Samhällets säkerhet och robusthet är ett stort fokus för hela Sverige.
Hållbarhet är en stor fråga för statliga myndigheter och kommuner. Regering driver sin hållbarhetsagenda utifrån EU-initiativ.
Digitalisering är starka trender hos myndigheter och kommuner. Regeringen minskar sina egna initiativ och driver sin agenda genom initiativ inom EU.
De politiska skillnader har blivit större, vilket ger stora ändringar i politiken vid ny majoritet.
Befolkningen fortsätter att minska i glesbygden.
Från globalisering till regionalisering (EU).
Digitala verktyg utvecklas i hög hastighet, till exempel generativ AI.

Trender i Europa – EU

Europas säkerhet och robusthet är ett stort fokus, krig pågår i Europa. Det driver frågor om säkerhet oavsett teknik eller data.
I syfte att skapa opposition används sociala plattformar för att sprida otillförlitlig information och opinion.
Stora politiska skillnader vilket ger påverkan på politiskt riktning.
Europa svagt inom Tech industrin, USA, Kina och övriga Asien ledande.
Hållbarhet en stor utvecklingsfråga för EU. Det stora initiativet, den gröna given, siktar mot ett klimatneutralt Europa 2050.
EU driver digitalisering bland annat genom stora digitaliseringsstrategier som ”Shaping Europe’s Digital Future” och Europas digitala decennium. Tar fram nya lagförslag inom flertalet områden, till exempel AI-förordningen, Digital Markets Act, Digital Services Act, Dataförvaltningsakten (DGA), Dataakten. Ny EU-styrning genom nationella färdplaner.

Utvecklingsområden

De sju utvecklingsområdena är ett resultat utifrån de frågor som ställts vid olika möten om dels hur framtidsbilden ser ut, dels vilka behov man ser utifrån framtidsbilden. Alla dessa delar har arbetats ihop och landat i sju sammanfattande utvecklingsområden.

Utvecklingsområde Styrning

Myndigheter gör gemensamma vägval, tar gemensamma dialoger, oavsett tillhörighet till departement.

Utvecklingsområde Juridik och policy

Vi har författningar och förordningar som stöder digitaliseringen och informationsdelning.

Utvecklingsområde Ekonomi

Vi har både en robust finansiering för en samhällsgemensam digital tvilling (modell) av verkligheten i Sverige men även en finansiering från EU:s olika finansieringsprogram vid utveckling och innovation.

Utvecklingsområde Data/teknik/innovation

Våra system och tjänster byggs med fokus på säkerhet och robusthet som ger användarna tillgång till geodata som ska vara så öppna som möjligt och så stängda som nödvändigt.

Utvecklingsområde Interoperabilitet /kompatibla (standarder)

Vår geodata följer ett nationellt ramverk för grunddata vilket säkerställer kombinerbarhet (interoperabilitet). Informationsutbyte sker sömlöst och förenklar användning.

Utvecklingsområde Forskning och utbildning

Branschen har en säker och robust kompetensförsörjning genom att vi har attraktiva lärosäte, med en hållbar struktur för forskning, som även ger stöd för det livslånga lärandet.

Utvecklingsområde Samverkan

Det finns en gemensam nationell beslutande samverkansmodell där, eskalering sker i flera nivåer och där vi delar med oss av lösningar. Ett ramverk visar vilka frågor som tas om hand var och vilka mandat som finns. Lösningarna är ofta skalbara.

Gap-analys

I arbetet med målbilden har en gap-analys genomförts där förutsättningarna för hur och vad som behövs på kort sikt och på lång sikt utvecklas.

Gap-analys - Utvecklingsområden för Geodataområdet 2040 (pdf, nytt fönster)

Material från framtagande av visionen

Workshopmaterial – framtidsbild och vilka behov den skapar (pptx, nytt fönster).

I materialet finns bildspel och filmer för att göra en egen framtidsspaning. Använd resultatet till att göra en framtidsplan och/eller mejla det till oss på Geodatarådet. Era tankar är värdefulla.

Filmer som visar olika framtidsbilder från olika aktörer.

Workshopresultat från geodatarådets seminarie 2023

Workshopresultat från geodataseminarium 2023 (pdf, nytt fönster).

Kontakt

Ansvarig vid Geodatarådet: Magnus Forsberg, magnus.forsberg@lm.se.