Teknik – Konsument

Verifierings- och produktionsmiljö

För utvecklare kan det finnas anledning att i första skedet använda en verifieringsmiljö av NGP. Verifieringsmiljön kan användas för att testa anslutning och att konsumera datamängder som är tillgängliga för testning.

I verifieringsmiljön kan datamängder och enskilda objekt ändras och tas bort, det är en miljö för att testa. Produktionsmiljön används för all skarp användning av datamängder. I produktionsmiljö finns datamängder med en nationell specifikation som har status Gällande.

API:er i verifieringsmiljön börjar med "api-ver.lantmateriet.se".
API:er i produktionsmiljön börjar med "api.lantmateriet.se".

Autentisering

Autentisering och behörighetskontroll kan i dagsläget ske med två olika alternativ:

• Basic auth.
• OAuth 2.0.

Basic HTTP autentiseringsschema, som överför autentiseringsuppgifter som användar-ID och lösenord, kodade med Base64, RFC 7617 (nytt fönster).

OAuth 2.0 (Open Authorization 2.0) är en standardiserad protokollram för autentisering och auktorisering. Den används för att ge åtkomst utan att dela användarens inloggningsuppgifter. OAuth 2.0 som använder så kallad bearer authentication, RFC 6750 (nytt fönster).

API-portalen

API-portalen finns för verifieringsmiljö (testmiljö) respektive produktionsmiljö. Är du utvecklare eller testare kan du vara intresserad av att använda verifieringsmiljön.

Mer om API-portalen och autentisering med OAuth 2.0 (nytt fönster)

API:er för konsumtion

De API:er och infrastruktur som NGP bygger på är STAC och OGC API Feature med autentisering genom Basic Auth eller OAuth 2.0. Alla dessa är standarder.

För konsumtion av datamängder finns dessa API:er:

• Geodatakatalog Nedladdning.
• Geodatakatalog Sökning.
• Geodatakatalog Direktåtkomst.
• Geokatalog STAC-vektor.
• Geodatakatalog Visning (finns för vissa datamängder, bygger på WMS).

Vilket API som används anges för varje datamängd

Om API:erna

Domänobjekt och referensobjekt

I sammanhanget NGP används begreppen domänobjekt och referensobjekt. Det finns en distinkt skillnad mellan dessa.

Domänobjektet är det objekt som producenten laddar upp och kan alltså ses som originalet. Domänobjektet får du tillgång till när du använder Geodatakatalog Nedladdning.

Referensobjektet är det objekt som Lantmäteriet skapar utifrån domänobjektet, i syfte att indexera och göra informationen sökbar. Det här innebär att referensobjektet inte alltid innehåller den fullständiga datamängden. Referensobjektet får du tillgång till när du använder dig av Geodatakatalog Sökning. 

Hämtningsprocessen

För de datamängder där Geodatakatalog Sökning används sker hämtningen av den fullständiga informationen (domänobjektet) i två steg:

1. Sök och hämta referensobjekt.
2. Hämta domänobjektet.

Sökningen görs genom olika sökfrågor, och vilka sökmöjligheter som finns framgår av API-beskrivningen för respektive datamängd (se datamängdens webbsida). Det finns även generella sökmöjligheter som finns för alla datamängder, till exempel att söka utifrån ett geografiskt område.

Svaret från söktjänsten är det så kallade referensobjektet. Utöver den delmängd av information som finns från domänobjektet, så finns det även länkar till så kallade webbresurser. En webbresurs kan vara ett dokument i PDF-format, en bild, eller något annat. En av de länkade webbresurserna är en länk till domänobjektet.

Vilken webbresurs som är domänobjektet framgår av attributet ”roles”, där domänobjektet har ett värde som är samma som objekttypens namn.

För att sedan hämta domänobjektet (och alla andra länkade webbresurser) används Geodatakatalog Nedladdning.