Lantmäteriets ortnamnsfunktion samverkar bland annat med Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Trafikverket och kommunerna. Utöver samverkan med andra myndigheter deltar Lantmäteriet i det internationella ortnamnsarbetet i FN:s regi.
Institutet för språk och folkminnen
Institutet för språk- och folkminnen (Isof), har till uppgift att samla in, bevara, och forska om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. De arbetar även med språkvård och språkpolitik och följer svenskans och minoritetsspråkens utveckling i Sverige.
Enligt institutets myndighetsinstruktion ska Isof yttra sig i ärenden om fastställande av ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor.
Som ortnamnsvårdande myndighet yttrar sig Institutet för språk och folkminnen i ärenden om fastställande av ortnamn och granskar förslag till namn i Lantmäteriets grundläggande geodata. Detta är ett samarbete som i olika former pågått i ungefär hundra år.
Mer om Isofs ortnamnsarbete:
- Myndighetsinstruktion för Institutet för språk och folkminnen på Sveriges riksdags webbplats (nytt fönster).
- Ortnamnsvård på Isofs webbplats (nytt fönster).
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet (RAÄ), har överinseende över kulturmiljölagen, där paragrafen om god ortnamnssed ingår. Detta gör myndigheten till en viktig instans när det gäller hantering av ortnamnsfrågor. RAÄ:s uppgift är framförallt att bidra med det kulturhistoriska perspektivet på ortnamnen, här har hävden en central roll.
Tillsammans med Institutet för språk och folkminnen (Isof), är RAÄ remissinstans och stöd när det gäller Lantmäteriets arbete med ortnamn i fastighetsregistret.
RAÄ bidrar också genom att leverera namn till oss på kulturhistoriska lämningar, som dokumenterats av olika organisationer och företag. Detta i samband med arkeologiska insatser.
Lantmäteriet och RAÄ samarbetar med namnsättning av landets kulturhistoriska lämningar.
Ta del av:
- Kulturhistoriska lämningar via Fornsök (nytt fönster).
- Frågor och svar om Ortnamn på RAÄ:s webbplats (nytt fönster).
Sametinget
Sametinget är både ett samiskt parlament med folkvalda ledamöter och en statlig myndighet. Sametingets uppgift är i korthet främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige.
En av Sametingets uppgifter är att bevaka det samiska språkarbetet. I enlighet med Sametingets myndighetsinstruktion innefattar arbetet också att yttra sig i ärenden om fastställande av samiska ortnamn och granska förslag till samiska namn på allmänna kartor.
Lantmäteriet remitterar ärenden rörande samiska ortnamn till Sametinget.
Ta del av:
- Myndighetsinstruktion för Sametinget på Sveriges riksdags webbplats (nytt fönster).
- Sametingets ortnamnsarbete på Sametingets webbplats (nytt fönster).
Trafikverket
Trafikverket ansvarar för vägvisning och namngivning av vägtrafikanläggningar och trafikplatser.
Trafikverket samråder med Lantmäteriets ortnamnsfunktion bland annat i vägvisningsfrågor som rör det statliga vägnätet. Lantmäteriet fungerar då som remissinstans och kan lämna upplysningar om vilka ortnamn som är fastställda för redovisning i Lantmäteriets grunddata.
Regelverket om god ortnamnssed förutsätter att ortnamnen på Trafikverkets platsmärken stavas i enlighet med de godkända ortnamnen i Lantmäteriets grunddata.
Kommunerna
Kommunerna har i praktiken ett omfattande ansvar för namngivning och namnvård. Den kommunala namnsättningen omfattar namn på gator, vägar och allmänna platser. Även namn på sådant som rör den egna verksamheten, till exempel skolor, idrottsanläggningar och administrativa enheter faller enligt praxis inom kommunens ansvarsområde. Landets kommuner står därmed för huvuddelen av den officiella namngivningen som får stor genomslagskraft i samhället.
Lantmäteriets ortnamnsfunktion är remissinstans inför beslut som rör kommunernas namngivning (gatunamn, kvartersnamn) och belägenhetsadresser.
Samverkan med kommunerna och Lantmäteriet sker genom ett samverkansavtal, kallat ABT-avtal. Detta är tecknat med landets samtliga 290 kommuner och omfattar ajourhållning av fastighetsregistrets adress- och byggnadsdel samt viss topografisk information.
FN:s ortnamnsarbete
FN har sedan 1960-talet arbetat aktivt med namnvård och namnplanering. 1967 bildades FN:s expertgrupp för geografiska namn, United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN).
Enligt gruppens stadgar ska den främja samarbetet bland medlemsländerna i frågor om standardisering av geografiska namn, som ortnamnsarbetet kallas i FN-sammanhang. Vidare ska gruppen underlätta tillgången på vetenskaplig och teknisk hjälp samt verka för att konferensernas resolutioner genomförs på nationell nivå.
I de enskilda länderna sker det praktiska standardiseringsarbetet utifrån de gjorda överenskommelserna. Resultatet av arbetet avrapporteras till FN vid återkommande möten och konferenser som hålls vartannat år.
Inom UNGEGN finns 24 språkligt eller geografiskt indelade divisioner. De nordiska länderna deltar i UNGEGN:s arbete som Norden Division.