Med enskilda vägar menas de vägar som inte tas hand om av stat eller kommuner. Vägarna sköts istället till exempel av en samfällighetsförening eller enskilda markägare. Vi hjälper er med hur ni kan få rätt att använda och fördela kostnader för en enskild väg.
Bilda en gemensamhetsanläggning
En enskild väg kan ägas och skötas av flera fastigheter ihop. För att kunna göra det kan ni till exempel bilda en gemensamhetsanläggning. Även äldre vägföreningar och vägsamfälligheter räknas idag som gemensamhetsanläggningar.
En enskild väg kan även skötas av en förening utan att vara en gemensamhetsanläggning. Lantmäteriet har då ingen roll i det.
Mer information om gemensamhetsanläggningar.
Så här kan ni få rätt att använda en enskild väg
Väg som tillhör annan fastighet
Enligt anläggningslagen kan servitut bildas som ger en eller flera fastigheter rätt att antingen använda en befintlig väg på en annan fastighet eller bygga en ny väg över en annan fastighet.
Ägaren till den fastighet där vägen byggs, eller av den väg som upplåts för nyttjande, har då rätt till ersättning.
Väg som tillhör annan gemensamhetsanläggning
En samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning för väg kan få rätt att använda en kortare sträcka av en väg som tillhör en annan gemensamhetsanläggning. Observera att rättigheten då alltså inte upplåts till förmån för de enskilda fastigheterna utan till förmån för den samfällighetsförening som fastigheterna tillhör.
Detta är en rättighet som lantmäterimyndigheten beslutar om och det görs oftast i samband med bildandet av en ny gemensamhetsanläggning. Samfällighetsföreningar kan även själva ansöka om detta genom en omprövning av gemensamhetsanläggningen.
Tillfälligt behov av att använda en väg
Är behovet att använda en väg tillfälligt kan fastigheten under vissa förutsättningar anslutas till en gemensamhetsanläggning, om det finns en befintlig sådan, eller så kan ett tillfälligt servitut bildas.
Så fördelar ni kostnader för underhållet av vägen
Om ni är flera som nyttjar en väg, eller om ni till exempel har bildat en vägförening som sköter om vägen tillsammans, kan ni använda olika modeller för att fördela kostnaderna. Vanliga exempel på fördelning är att alla delar lika eller att exempelvis helårsboende betalar mer än de som bara använder vägen sommartid.
I en gemensamhetsanläggning bildad genom en lantmäteriförrättning är det Lantmäteriet som fattar beslut om hur kostnaderna ska fördelas.
Tonkilometermetoden
Ett annat vanligt sätt att beräkna kostnader är att använda det som kallas tonkilometermetoden. Då beräknas kostnaden genom att den vikt i ton som fastigheten bedöms belasta vägen med under ett år multipliceras med den väglängd i kilometer som nyttjas för resor till och från fastigheten. Här kan du läsa om rekommendationer för beräkning av transporttal (ton) för tillämpning av tonkilometermetoden (pdf, nytt fönster).
Slitageavgift
Samfällighetsföreningar kan ta ut merkostnader som uppstår när en delägande fastighetsägare tillfälligt utnyttjar vägen i väsentligt större utsträckning än vad som motsvaras av andelstalet.
Samfällighetsföreningar kan även under vissa förutsättningar ta ut sådana merkostnader från fastighetsägare som inte är delägare i gemensamhetsanläggningen men som har en rätt att använda vägen.
Blir det tvist om merkostnaderna ska talan väckas hos mark- och miljödomstolen.
Äldre förvaltningsformer - Vägförening och vägsamfällighet
Anläggningslagen trädde i kraft år 1974 och ersatte då delvis lagen om enskilda vägar (EVL). EVL upphävdes dock inte i sin helhet förrän vid årsskiftet 1997/98.
Från och med år 1998 är anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter tillämpliga på de tidigare samverkansformerna från EVL: vägförening och vägsamfällighet. Det innebär att dessa är att anse som gemensamhetsanläggningar vilka (normalt) förvaltas av en samfällighetsförening.