En viktig fråga är hur intressenterna i ett bredband ska organisera sig och hur ägande och förvaltning ska ske.
Olika föreningsformer kan vara aktuella i olika skeden av arbetet. Till exempel kan ett byalag i ett tidigt skede behöva skaffa sig en företrädare för gruppen i form av en juridisk person. Det kan handla om att genomföra en förstudie för att klara ut hur en utbyggnad ska gå till och söka bidrag (till exempel från EU) till förstudien. Då kan en ideell förening vara en lämplig form för att snabbt och enkelt få till stånd en juridisk person. En ideell förening får inte bedriva ekonomisk verksamhet med vinstsyfte. Den kan också sägas vara en mindre stabil föreningsform. Av dessa anledningar bör man övergå till att bedriva arbetet i en samfällighetsförening eller en ekonomisk förening när det är dags att bygga nätet och att söka bidrag för själva utbyggnaden.
Ägande
På nationell nivå finns det olika aktörer, till exempel stadsnätsföreningar och Skanova som äger och förvaltar bredband. Dessa aktörer har olika strategier för sina bredband, men en möjlig väg är att säkra ledningen långsiktigt genom ledningsrätt.
På lokal nivå, speciellt på landsbygden, kan det bli aktuellt för byborna att bygga ut bredband i egen regi. Beroende på vilka syften byborna har med sitt bredband finns det olika lösningar att välja mellan. Utgångspunkten är vilket inflytande man vill ha kring ägandet och förvaltningen av bredbandet nu och i framtiden.
De som har för avsikt att äga och förvalta sitt bredband själva och därmed också behålla inflytandet över bredbandet kan bilda en gemensamhetsanläggning och förvalta gemensamhetsanläggningen genom en samfällighetsförening. Anläggningen kan då avse själva kanalisationen, tomröret, men även svartfibern kan ingå.
En gemensamhetsanläggning som förvaltas av en samfällighetsförening innebär följande:
- en långsiktig lösning för både byggande, underhåll och förvaltning av anläggningen
- anläggningen ägs av de fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningen. Ägandet följer med när en fastighet överlåts
- en gemensamhetsanläggning som förvaltas av en samfällighetsförening kan fungera smidigt trots att alla inte alltid är överens
- banker får en mycket god säkerhet för lån till samfällighetsföreningen och ingen särskild borgen eller pant behövs
- samfällighetsföreningen har förmånsrätt vid fordran på belopp som vid uttaxering har påförts ägare av delägarfastighet
- föreningen kan och ska i vissa fall bygga upp fonder för framtida behov
- föreningen kan teckna försäkringar för att skydda sig mot skadekostnader
Den som inte har några ambitioner att förvalta och behålla inflytandet över bredbandet, utan tänker sig att snarast möjligt överlåta allt till exempelvis stadsnätet, kan bilda en ekonomisk förening som kan företräda medlemmarna mot kommunen och länsstyrelsen och som kan förhandla med markägare om till exempel markåtkomst. Genom att säkra upp markåtkomsten med ledningsrätt underlättas en framtida ägaröverlåtelse av bredbandsanläggningen. Den ekonomiska föreningen kan inledningsvis äga ledning och ledningsrätt till dess att anläggningen överlåts till någon lämplig nätägare.