Här hittar du ett detaljerat exempel på att bilda ny gemensamhetsanläggning när alla är överens.
Exempel
Fem grannar som bor nära varandra vill koppla sin vattenledning på det kommunala nätet. De behöver bygga ledningen över en lantbrukares mark som också vill koppla på sitt bostadshus till vattenledningen.
De har enats om att de ska ha lika stora andelstal i vattenledningen. De enas också om att de inte behöver ha en förening, utan att de ska kunna sköta förvaltningen genom att vara överens. Lantbrukaren vill inte ha något betalt för att de ska förlägga ledningen på hans mark men vill inte betala för förrättningskostnaden. De övriga fem är överens om att dela lika på förrättningskostnaden.
De skriver alla sex på en ansökan där de redovisar var ledningen ska byggas, var de ska koppla på den kommunala ledningen, att ingen ersättning ska betalas och vilka andelstal de ska ha. De har även utsett en kontaktperson som i första hand ska ha kontakt med Lantmäteriet.
Ägarna till andra korsande ledningar kontaktas av Lantmäteriet men de har inga synpunkter om vattenledningens placering.
Förrättningslantmätaren talar med kontaktpersonen och föreslår att en överenskommelse upprättas som beskriver hur gemensamhetsanläggningens bestämmelser ska utformas i detalj. Förrättningslantmätaren upprättar ett förslag på överenskommelse åt fastighetsägarna. Alla är nöjda med förslaget och det läggs till grund för myndighetens beslut.
Nu har området en rättsligt säkrad anläggning som tryggar vattenförsörjningen. Om de vill bilda en förening i framtiden så tar lantmäterimyndigheten betalt för det vid den tidpunkten.
Förrättningskostnaden blir cirka 80 000 kr.