En omarrondering innebär att man ändrar gränserna för skogs- och jordbruksfastigheter inom ett större område, exempelvis en by eller ett skifteslag. Målet är att skapa mer sammanhållna och mer ändamålsenliga fastigheter.
Hur går en omarrondering till?
Vid en omarrondering förändras fastigheterna så att de blir lättare att bruka oavsett brukningsinriktning. En omarrondering handlar om att skapa lämpliga skogs- och jordbruksfastigheter.
Läs mer om hur en omarrondering går till samt vilka kostnader som är förenade med en omarrondering.
Vilken sorts fastigheter deltar i en omarrondering?
När ett tillståndsbeslut är fattat är det obligatoriskt att delta i omarronderingen. Vissa områden kan dock undantas från omarronderingen om det finns särskilda skäl. Vad som ska ingå avgörs i tillståndsbeslutet.
Fastigheter med andra ändamål än jord- och skogsbruk t.ex. bykärnor, fäbodbebyggelse och andra bebyggda områden ingår inte. Inte heller mark där det finns ett bygglov eller ett positivt förhandsbesked för bygglov ingår i en omarrondering. Även väl arronderad skogsmark kan i vissa fall undantas.
Frågor och svar om omarrondering
Så länge arbetet med omarronderingen pågår gäller de gamla gränserna för din mark. När vi har fattat ett formellt tillträdesbeslut får du veta när du kan få tillträde till din nya mark. Under tiden arbetet pågår har alla berörda det som kallas avverkningsstopp. Det betyder att du kan sköta om din mark som vanligt, men för att göra arbete som kan påverka markens värde behöver du först ansöka om dispens. Avverkningsstoppet gäller fram till dess att vi meddelar att stoppet är upphävt. För att ansöka om dispens, prata med de personer som handlägger ärendet hos Lantmäteriet.
Logga in på mina sidor och ta del av publicerat material, eller vänd dig till din tilldelade handläggare så hjälper hen dig.
När flera fastighetsägare vill ha sin nya mark i samma område, får de som idag har ett stort innehav i området företräde. Placering nära ägarens bostad eller fritidshus tillgodoses så långt det är möjligt.
Ägokravet är värdet på den mark, inklusive andelar i samfälligheter, som en ägare har före omarronderingen.
Samägda fastigheter (flera delägare) kan under vissa villkor delas, så att värdet tillfaller respektive delägare som ett ägokrav i omarronderingen.
Samfälld mark som inte längre har någon funktion, t.ex. igenväxta vägar och sandtag som inte används, tas bort vid en omarrondering.
Samfälld mark som har ett gemensamt och aktuellt ändamål, t.ex. badplats och majstångsplats, får vara kvar. Det går även att bilda nya samfälligheter vid behov.
Ja, det får du. Men, efter att Lantmäteriet beslutat om avverkningsstopp måste du ansöka om dispens för att hugga ved. Detta är för att värderingen av skogen där du hugger ved ska kunna korrigeras. Dispens söks enkelt på en blankett som du får hos Lantmäteriet.
Ta kontakt med den förrättningslantmätare som är ansvarig för berörd omarronderingsförrättning så får du en blankett och ytterligare information om vilka regler som gäller.
Ja, du kan tala om ifall du vill avyttra ditt innehav helt eller delvis. Detta fördelas då till fastighetsägare som önskar köpa till mer skogs- eller jordbruksmark. När omarronderingen är klar får du betalt enligt den värdering som gjorts.
Om du vill ha ersättningen tidigare bör du sälja ditt innehav genom en vanlig fastighetsaffär innan omarronderingen inleds. Under omarronderingen kan det vara möjligt att sälja mark till länsstyrelsen. Marken läggs då till markreserven som får disponeras i omarronderingen.
Jakträtten är knuten till marken. Efter en omarrondering kommer jakträtten att finnas där det nya markinnehavet är placerat.
I större delen av Sverige genomfördes omfattande ägoskiften av både skogs- och jordbruksmark redan under 1700- och 1800-talen. Resultatet har varit att skogsägarna fått större och mer sammanhängande skogsskiften och skogsbruket har kunnat bedrivas rationellt.
I slutet av 1700-talet hade storskiftet genomförts i stort sett hela landet utom i Dalarna. Här inleddes reformen först 1803 och tog nära hundra år att genomföra. Traditionen att dela jorden mellan olika personer vid arvskiften fortsatte dock. Med den ägosplittring som följde av alla sämjedelningar (privata markdelningar) blev det svårt att bedriva ett rationellt skogsbruk.
Förbättringar av ägoindelningen krävdes, men det laga skifte som följde möttes med misstro och kunde bara genomföras på några få platser. Med stöd av den så kallade Dalalagen, som instiftades 1932, kunde laga skiftet av ytterligare 200 000 hektar genomföras fram till 1984.
Läs mer hos Länsstyrelsen på deras webbplats Omarrondering.se (nytt fönster)