Frågor och svar om HMK

Nej, HMK är ingen föreskrift. Riktlinjerna i HMK är bara bindande om avtalsparter eller huvudmän väljer att tillämpa dem, t.ex. vid upphandling eller i egna regelverk.

Handböckerna är tänkta som ett stöd för yrkesmässig geodatainsamling, geodetisk mätning och kartframställning. De råd som riktas till beställare bygger på erfarenheter och krav som Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket har inom sina respektive verksamhetsområden.

Krav i HMK är hänvisningsbara riktlinjer i HMK-handböckerna med rubriken ”Krav”. Användning av krav förutsätter att det finns en överenskommelse mellan en beställare/kravställare och en utförare där det hänvisas till de specifika kraven i HMK.

Det finns som beställare alltid möjlighet att frångå eller komplettera de krav som finns i HMK. Kraven redovisas i ljusröda rutor i början av numrerade avsnitt i handböcker från och med version 2020.

HMK innehåller inga riktlinjer för bedömning av behörigheter med koppling till föreskrifter eller liknande. Däremot har Lantmäteriet i samråd med högskolor och andra intressenter formulerat en rekommendation om Grundläggande mätningsteknisk färdighet.

Detta bör i första hand användas som ett riktmärke för meriter som kan ses som rimliga för självständigt arbete/ansvar. Grundläggande mätningsteknisk färdighet ersätter alltså inte en formell behörighetbedömning, men kan ingå i den.

Se även avsnitt 3.1 i HMK – Introduktion 2017 (pdf, nytt fönster).

Flera av HMK-handböckerna innehåller riktlinjer för utformning och användning av en teknisk specifikation, dvs. ett gränssnitt mellan beställare och utförare där produktionskraven finns samlade. I dessa handböcker finns även mallar och exempel som baseras på riktlinjerna.

Referensdokumentet HMK – Introduktion 2017 (pdf, nytt fönster) tar upp formella aspekter av upphandling, till exempel juridik.

HMK-dokumenten uppdateras vid behov. Minst en gång per år sker översyn av de senaste handboksversionerna. I anslutning till översynen kan mindre uppdateringar göras, vilket redovisas i HMK-loggen (pdf, nytt fönster). Synpunkter från användare kan normalt hanteras på samma sätt.

Större uppdateringar som föranleder nya versioner planeras och förankras i HMK Referensgrupp, vilket inkluderar en remissprocess. Observera att även äldre versioner av handböckerna finns tillgängliga för nedladdning. Anledningen till detta är att handböckerna kan ingå som underlag – och därför vara ”gällande” – i en pågående upphandling, även om det därefter har publicerats nya handboksversioner.

Behovet av nya handböcker kartläggs ofta med hjälp av HMK:s referensgrupp, som är ett viktigt forum för branschdialog och input till HMK. Utöver detta försöker vi fånga upp synpunkter och önskemål på konferenser, seminarier och informationsträffar.

Inkomna förslag prioriteras utifrån behov/nytta och resurser. När ett nytt handboksprojekt inleds sker det normalt i en arbetsgrupp, där intressenter bidrar med ämneskompetens.

Det finns både pedagogiska och språkliga skäl att föredra begreppet ”mätosäkerhet”. För det första stämmer det bättre överens med den mätvetenskapliga principen att alla mätningar bör betraktas som mer eller mindre osäkra, t.ex. de koordinatbestämningar som sker i samband med geodatainsamling.

Det existerar inget felfritt att jämföra med, vilket begreppet ”noggrannhet” kan antyda. För det andra finns det en språklig logik i att kvalitetsmåttet blir större när vi säger att mätosäkerheten ökar. För ”noggrannhet” förhåller det sig tvärtom.

Läs mer: GUM, att uttrycka mätosäkerhet.

Alla tidigare versioner av handböckerna finns tillgängliga via HMK-webben: Äldre versioner av HMK-dokument.

Dessa ska fortfarande betraktas som giltiga enligt det aktuella upphandlingsunderlaget, även om de skulle innehålla en annan uppsättning av krav och rekommendationer än senare versioner. Det är därför viktigt att alla hänvisningar till HMK-handböcker innehåller det fullständiga dokumentnamnet, inklusive versionsangivelse (det vill säga årtalsbeteckning).

Observera att vissa mindre uppdateringar (länkar, stavfel m.m.) utförs i befintliga handboksversioner om de inte är av avgörande betydelse för kravställning. Sådana uppdateringar redovisas i HMK-loggen (pdf, nytt fönster).

Ursprungligen var HMK en förkortning för ”Handbok till mätningskungörelsen” som ersatte TFA, ”Tekniska förklaringar och anvisningar till mätningskungörelsen”.

När arbetet med HMK återupptogs 2011 ändrades namnet till ”Handbok i mät- och kartfrågor” eftersom mätningskungörelsen avskaffades 2010.

Numera görs HMK med stöd av bl a följande paragrafer i Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet:

• Lantmäteriet ska verka för enhetlighet, samordning och kvalitet inom mätningsområdet och inom det karttekniska området (5 § p6)
• Lantmäteriet ska inom ramen för sitt verksamhetsområde även i övrigt ge råd och stöd (6 § p6)

Mer information om bakgrunden och varför HMK behövs finns i kapitel 1 i HMK-Introduktion 2017 (pdf, nytt fönster).

På sidan om Kvalitén på fastighetsgränser i grundkarta får du mer information om detta.

Ja, leveransformat är upp till kommunen att välja tillsvidare. På sikt kan eventuellt rekommendationer eller föreskrifter komma i formatfrågan.

Fastighetsförteckningen avser inte ”fastighetsförteckning till grundkartan”, utan ”fastighetsförteckning för detaljplanearbete”. Fastighetsförteckning och grundkarta enligt PBL är två olika underlag för detaljplanearbete.

De behöver inte ha helt identiskt täckningsområde. Fastighetsförteckningen omfattar alltid minst grundkarteområdet men kan även avse ett större område för att hantera berörkretsen för detaljplanen.

Läs ett fördjupat svar på den här frågan.

Nej, rekommendationen är att allt ska vara 100% rätt, men ambitionsnivån på arbetet bestäms gemensamt mellan utförare och beställare.

Det är onödigt att mäta in alla byggnader med 100% riktighet om syftet med planen till exempel är att endast ta över vägarna i ett bostadsområde eller möjliggöra för förtätning av bostäder i en del av ett område.

Det är syftet med planen som avgör hur mycket och hur noggrant objekt ska mätas in och kontrolleras i ett område. I ett område med till exempel arrendetomter kan både planteringar och häckar vara viktiga objekt för att planhandläggaren ska kunna utreda om det är möjligt att bilda fastigheter utifrån arrende.

Ja. Några exempel är:

• rättigheter upplåtna vid avsöndring
• avtalsrättigheter upplåtna i anslutning till förrättning
• avtal om ledningsdragningar
• besittningsskyddade arrenden.

Läs ett fördjupat svar på den här frågan.

Det är lämpligt att spara och återanvända geometrier för avtalsrättigheter för framtida arbete med fastighetsutredningar.

Observera dock att den lokalt sparade informationen endast ska ses som ett underlag vid kommande fastighetsutredningar som behöver kontrolleras och uppdateras. Detta eftersom informationen kan innehålla brister i form av att avtalsrättigheter kan ha avskrivits eller tillkommit.

Hur information hanteras i detalj är upp till kommunen, eftersom olika kommuner har olika rutiner och system.

Läs ett fördjupat svar på den här frågan.

HMK-Digital grundkarta utgör inte en författning utan enbart en handbok med rekommendationer. Varken Lantmäteriet eller Boverket har meddelat några föreskrifter om standarder för utformning av grundkartor.

Det är kommunen själv som i egenskap av personuppgiftsansvarig för behandlingen, måste göra de rättsliga bedömningarna som är nödvändiga enligt GDPR, bland annat bedömning av rättslig (laglig) grund enligt artikel 6.1 GDPR. Lantmäteriet kan inte göra dessa bedömningar åt kommunen.

Läs ett fördjupat svar på den här frågan.

HMK – Bygg & Anläggning, HMK-BA, ingår inte i dagens HMK. HMK-BA togs fram på 1990-talet som ett branschspecifikt komplement till äldre HMK (Handbok till mätningskungörelsen).

Idag ägs HMK-BA av forskningsrådet Formas. Serien har dock inte reviderats, utan ges fortfarande ut i sin ursprungliga form.

En mer detaljerad statusbeskrivning av HMK-BA finns i rapporten HMK-TR 2018:2 (pdf, nytt fönster).

Drönare finns inte som eget handbokstema/insamlingsmetod. Däremot tas drönare upp i andra handböcker under beteckningen UAS (Unmanned Aerial Systems), t.ex. i HMK – Flygfotografering 2017 (pdf, nytt fönster) och i HMK – Fotogrammetrisk detaljmätning 2017 (pdf, nytt fönster).

HMK – Flygfotografering 2017 (pdf, nytt fönster) behandlar orienterade flygbilder i lod; hur dessa tas fram, kontrolleras och dokumenteras. Utgångspunkten är flygburen insamling av bilder i lod med GNSS/INS-stödd digital flygbildskamera, men även flygbilder i lod med UAS hanteras.

Inom geodetisk mätning har vi bedömt att det är svårare att kravställa en strömlinjeformad produktionsprocess, bland annat för att många mät- och beräkningsmetoder kan väljas och kombineras för att lösa olika uppgifter.

Däremot finns konceptet ”grundutförande” i geodesihandböckerna, vilket förutsätts motsvara fackmannamässigt utförande. Detta kan användas vid kravställning.

Precis som med all annan mätning så kan positionerna via GNSS (Global Navigation Satellite Systems, till exempel GPS) vara mer eller mindre osäkra, bland annat beroende på att satellitsignalerna påverkas av olika felkällor längs vägen till mottagaren.

Att ”utgångspunkterna” befinner sig 2000 mil bort och i rörelse gör det också svårt att bedöma hur tillförlitlig din egentligen position är.

Med god mätmetodik och markbaserade stödsystem/tjänster, till exempel SWEPOS i Sverige, minskar risken för stora felaktigheter i position. GNSS kan då möjliggöra positionsbestämning på centimeternivå direkt i nationella eller globala referenssystem.

Läs mer om mätmetodik:

• HMK – GNSS-baserad detaljmätning 2020 (pdf, nytt fönster).
• HMK – Stommätning 2020 (pdf, nytt fönster).

Läs mer om SWEPOS, det nationella nätet av fasta referensstationer för GNSS (nytt fönster).