Rikets allmänna kartverks arkiv

Generalstabskartan

Generalstabskartan (1827–1971) beskriver naturlandskapet inklusive höjdförhållanden, kommunikationer, bebyggelse och översiktlig markanvändning. Skalan är 1:100 000 i Södra verket och i 1:200 000 i Norra verket.

År 1805 skapades en militär organisation för produktion av topografiska kartor - den kallades ursprungligen för Fältmätningskåren sedermera - Fältmätningsbrigaden och slutligen Topografiska kåren. Från år 1860 och framtill 1874 gavs bladen ut under beteckningen Topografiska kårens karta över Sverige.

De kartor som nu finns i Lantmäteriets arkiv (Rikets allmänna kartverks kartarkiv) hänför sig i huvudsak till perioden efter 1860. Från och med 1874 började man ge ut Generalstabskartan under beteckningen 'Generalstabens karta över Sverige', den kom att omfatta hela landet och fick stor användning och spridning hos allmänheten. 1923 gavs den sista kartan ut som också gjorde serien landstäckande. Nyutgivningen fortsatte sedan dels av helt nya, dels av reviderade blad.

Det sista nyframställda bladet gavs ut 1946 och det sist reviderade bladen gavs ut 1971. Förlagshållningen fortsatte dock långt in på 1970-talet. Generalstabskartan beskriver naturlandskapet inklusive höjdförhållanden, kommunikationer, bebyggelse och översiktlig markanvändning. Skalan var 1:100 000 i Södra verket och Norra verket återgavs i 1:200 000.

Se teckenförklaring till Generalstabskartan (pdf, nytt fönster)

Ekonomiska kartan

Ekonomiska kartan (1935-1978) var registerkarta och redovisar fastigheterna och registerbeteckningarna. Bostadsbyggnader, tomt och trädgård, odlingsområden samt fornminnen och ett stort antal ortnamn redovisas. Skalan 1:10 000, utom i Norrlands inland, där skalan är 1:20 000.

Ekonomiska kartan har under en lång tid spelat en viktig roll som underlag för olika sek­torer inom sam­hällsplane­ringen. Den utgör ett unikt tidsdo­ku­ment som speglar både eko­nomiska och kulturella före­teelser.

Bakgrund

Under 1930-talet infördes en ny teknik med flyg­bilder som gjorde det möjligt att till låg kost­nad kartera stora områden. Det geodetiska systemet RT38 infördes och moderna och enhetliga kartor med hög lägesriktig­het kunde framställas. En plan för ett kartläggningsprojekt för Sverige i skala 1:10 000 fastställdes. För första gången samlades både fastig­hetsinfor­ma­tion och geografisk infor­mation med hög lägesnoggrannhet och stor detaljrikedom i ett gemensamt do­kument.

Innehåll

Ekonomiska kartan var registerkarta och redovi­sarde fastigheter och registerbeteck­ning­ar samt bostads­byggnader, tomt och trädgård, åker­mark, dikning och brukningsvägar som inom odlingsområdena, visas detaljerat. Även Riks­antikvarieämbetets fältinven­tering av forn­min­nen redovisas. Ekono­miska kartan innehåller också ett stort an­tal ortnamn.

Ekonomiska kartan är indelad i blad om 50 x 50 cm och är i skalan 1:10 000, utom i Norrlands inland, där skalan är 1:20 000. Kartan har fyra tryckfärger; grön fotobild, gul åkeryta, all ritad kartbild och texten i svart samt bruna höjdkurvor och raster för sankmarken. Sjöytorna avbildas inte med blått utan avbildas med fotobildens gröna färg.

Användningsområden

Ekonomiska kartan har använts inom myn­digheter och förvaltningar bl.a. vid plane­ring av jord- och skogsbruk, vägbyggen och anläggning av kraftled­ningar samt vid prövning av ären­den om bostadsbyggande.

Idag utgör Ekonomiska kartan, med all den samlade informationen från denna tids­epok, en viktigt kunskapskälla för natur- och kuturmiljövården, för fastighetsbildnings­verksamheten och samhällsplaneringen samt för jord- och skogsbruksnäringen.

Häradsekonomiska kartan

Häradsekonomiska kartan (1859-1934) baserades på laga skifteskartor och beskriver markanvändning, vegetation, bebyggelse, kommunikationer och gränser. Den omfattar dock inte hela Sverige utan bara delar av Götaland och Svealand (helt i 13 län) samt ett antal blad i Norrbottens län. Skalan är 1:20 000 i den södra delen av landet och 1:50 000 i Norrbotten.

Häradsekonomiska kartan producerades under en avsevärd tidsperiod. Innehållet, kvalitén och även manér skiftar, men det är ändå en sammanhållen serie. Geografisk kartering hade inom lantmäteriet bedrivits sedan 1600-talet och kan idag återfinnas i Lantmäteristyrelsens arkiv i serien 'Läns- och häradskartor' eller i form av sockenkartor.

En direkt föregångare till Häradsekonomiska kartan var de kartor som producerats i anslutning till Sockenkarteverket vars produktion i praktiken upphörde i samband med tillkomsten av Rikets ekonomiska kartverk 1859. Kartorna från laga skiftet sammanställdes till sockenkartor i skala 1:20 000. Liksom sockenkartorna baserades Häradsekonomiska kartorna på laga skifteskartor och ger en bra överblick över markanvändning, vegetation, bebyggelse, kommunikationer och gränser. Till kartorna hör en ekonomisk-statistisk beskrivning i form av böcker för varje län.

Häradsekonomiska kartan trycktes i färg i skalorna 1:20 000 eller 1:50 000 och fick efterhand en standardiserad bladindelning. Den omfattar dock inte hela Sverige utan bara delar av Götaland och Svealand (helt i 13 län). De finns dock underlagskartor (stom-konceptversioner för några fler län och dessa är alltid i skala 1:20 000). Det är konceptversioner som finns digitalt tillgänglig via applikationen Historiska kartor.

Se teckenförklaring till Häradsekonomiska kartan skala 1:20 000 (pdf, nytt fönster)

Modell för ekonomiska kartor skala 1:20 000 (pdf, nytt fönster)