Fastighetsgränsen är skiljelinjen mellan fastigheter. Den går mellan de gränspunkter som vanligtvis beslutats vid en lantmäteriförrättning, markerats genom gränsmärken på marken och redovisats på förrättningskartan.
Det är viktigt att hitta gränserna
Fastighetsgränser och gränsmärken har stor betydelse för markens användning och ofta för grannsämjan. Gränserna bestämmer fastighetens omfattning på marken och vad man äger.
En gräns som har tillkommit vid lantmäteriförrättning är lagligen bestämd. Att veta gränsens läge och vad man får och inte får göra med den eller nära den är viktigt vid till exempel fastighetsköp, bygglov, skogsavverkning, jakt, fiske, uppsättning av staket och plantering av häckar.
Gamla gränsmärken kan vara svåra att hitta
Ibland är det svårt att hitta gränsmärken på marken. Många kom till för mer än 100 år sedan och kan vara överväxta idag. Maskiner i skogs- och jordbruket, vägbyggen och andra anläggningsarbeten har förstört många märken.
Visar gränserna rätt? Se vår film som informerar mer om detta
Hur hittar man gränsmärken?
Du kan använda vår e-tjänst Min fastighet för att ta del av förrättningskartor där det framgår var gränsmärken för din fastighet finns.
I skogsmark kan du lämpligen börja med att leta efter markeringar i ändpunkter eller i hörn, eftersom dessa markeringar oftast är större och tydligare än markeringar som ligger däremellan.
Hittar du en markering eller detaljer på kartan såsom hus eller diken som fortfarande finns kvar kan du ta ungefärliga mått därifrån. Sedan letar du efter fler tecken på marken där du tror att något bör finnas. Rågångar i skogen och gärdesgårdar samt stenmurar skvallrar om att här går en gräns. Det förekommer också att gränser i skogen stakats ut med aluminiumpålar.
Exempel på olika tecken i naturen som tyder på att det finns en hävdad gräns är;
- skillnader i bestånden i skogsmark såsom skog av olika ålder.
- bleckor i träd. Ta därför inte bort träd med sådana om de kan vara sparade för att visa rågången.
- kvistade och avskalade käppar (oftast gran). Sätt upp dem igen om de ramlat omkull.
- diken.
I skogsmark finns ofta så kallade utliggare och visare cirka 20 meter från råsten i gränsens riktning. Utliggare och visare är en avlång upprättstående sten som pekar i gränsens riktning. Det kan också ofta i myrmark vara tre träpålar i gränslinjens riktning. Visare placerades ofta på höjder och krön i terrängen.
Jag vill ha hjälp att hitta gränser
Finns det oklarheter kring gränser, ägare eller rättigheter? På sidan Oklarheter kring fastighet kan du få tips och hjälp hur du kan lösa olika frågor rörande fastigheter och gränser.
Frågor och svar om gränser och gränsmärken
Gränsmärket är oftast en råsten eller ett rör i marken.
Råstenen är den vanligaste av äldre gränsmärken på landsbygden och i skogsmark. Den består i allmänhet av en rest toppig sten, något nedgrävd. Den är kringskolad med mindre stenar och stenskärvor. Ibland lades tegelskärvor eller träkol under röset för att utvisa att det var ett verk av människohand. I enstaka fall kan råstenen utgöras av en jordfast sten, men är då ofta på något sätt märkt med någon inhuggning samt kringskolad för att utmärka dess status.
Rör som slagits ner i marken är idag det vanligast förekommande gränsmärket. Det förekommer även hål eller dubb i sten eller berg (ibland omgivet av en huggen fyrkant), trästolpar (i myrmarker) och rör som fästs i sten eller berg eller gjutits fast i cement.
Ibland kan man ta fel eftersom inte alla markeringar eller hävder är fastighetsgränser. I tätorter är det vanligt att stödmurar, häckar, staket, plank etcetera är tecken på en hävdad gräns. Ett rör i marken eller ett hål i berget kan vara en gränsmarkering, men även olika punkter som används för mätningsarbeten är markerade på samma sätt. Det finns ingen text på markeringen så det framgår inte vilket ändamål den har. Dessutom kan det finnas andra rör som sticker upp ur marken, till exempel vattenledningsrör.
Gränsmärken finns för att det ska vara tydligt angivet på marken var en fastighetsgräns går. För gränser som tillkommit genom lantmäteriförrättning (lagligen bestämda gränser) är det i första hand den utmärkning som skett vid förrättningen som avgör var gränsen går. Förrättningskartan visar var gränsmärkena finns och vilken typ av märken det är. Vissa gränser har av olika anledningar inte markerats på marken. Då är det förrättningskartan och handlingarna i lantmäteriförrättningen som avgör var gränsen går.
Du kan som markägare på egen hand söka dina egna gränser, hugga upp gränslinjen, måla träd i gränslinjen och slå ned pålar som markerar gränsen och tydliggöra markeringar med färg, (gärna vit eller mörkröd), märkbrickor, pinnar etcetera.
Om du gör detta tillsammans med den eller de markägare du delar gräns med, undviks många onödiga konflikter. Det är också klokt att kontakta grannen innan man påbörjar något som kan tänkas påverka dennes fastighet exempelvis bygga staket, murar eller anlägga häckar i gränsen.
När man köper en fastighet är det bra att ha gränserna klara för sig. Begär alltid att säljaren ska visa var gränserna går och var eventuella gränsmarkeringar finns.
Nej, det är straffbart att förstöra eller ändra ett gränsmärke. Det är alltså inte tillåtet att till exempel rubba eller kapa befintliga gränsrör. Det är givetvis också straffbart att avsiktligt flytta ett gränsmärke. Dessutom får du inte utan vidare bygga i eller för nära en gräns eller på annat sätt påverka en grannes möjlighet att använda sin fastighet.
Vet du att ett gränsmärke kommer att skadas, så kan du få hjälp att säkerställa dess läge, genom att få det inmätt. Om du av misstag råkar förstöra en markering - fylla massor över den, gräva eller plöja bort den - så får du inte på egen hand sätta tillbaka den där du tror att den stod. Markering av gränspunkter är en uppgift för Lantmäteriet.
Gamla gränsmärken - även sådana som inte längre har någon funktion - kan vara i lag skyddade som kulturminnen.
De kartor och handlingar som upprättats vid lantmäteriförrättningar och som beskriver när fastigheten bildades är det viktigaste hjälpmedlet för att se var gränser går. Dessutom har man god hjälp av registerkartan. Registerkartan finns på Lantmäteriet. I tätorter finns ofta kartor i större skala, till exempel primärkartor och grundkartor, som finns hos kommunen.
På Lantmäteriets förrättningskartor ser du ofta vilken typ av markering som används för att märka ut just din gräns. Varje gränsmärke benämns då med en förkortning. Nedan är en lista på de vanligaste förkortningarna som används på förrättningskartorna. Har du hittat en förkortning på din karta som inte finns med nedan? Välkommen att kontakta Kundcenter så hjälper de dig.
Förkortning - Markeringstyp:
Db - Dubb i berg
Dg - Dubb i betonggjutning
Ds - Dubb i sten
Grg - Gammalt rör i betonggjutning
Grn - Gammal råsten
Grm - Gammalt rör i mark
Hb - Borrhål i berg
Hg - Borrhål i betonggjutning
Hs - Borrhål i sten Om Omarkerad punkt
Rb - Rör i berg
Rg - Rör i betonggjutning
Rm - Rör i mark
Rn - Råsten
Rs - Rör i sten
Tp - Träpåle
Sa - Spik i asfalt
Sb - Spik i berg
Sg - Spik i betonggjutning
Ss - Spik i jordfast sten
St - Stolpe
Avsöndring var en privat jorddelning med begränsat myndighetsinflytande där överlåtelsehandlingen är central. Åtgärden kunde genomföras fram till 1928 då Jorddelningslagen trädde i kraft, och fram tills 1917 krävdes inte ens en karta över gränserna.
Förenklat kan man säga att det var de berörda parterna som tillsammans beslutade hur gränserna skulle gå och vilka rättigheter som skulle följa med den nya fastigheten.
Vid en avsöndring blir inte fastighetsgränserna lagligen bestämda. Vid oklarheter kring gränsens juridiska läge kan det därför krävas en fastighetsbestämning för att klargöra en avsöndrad fastighets rättsliga gränser.
Mer information om fastighetsbestämning finns att läsa här.
Lantmäteriet mäter endast in gränspunkter för en fastighet i samband med en lantmäteriförrättning. Det innebär att den enda redovisning som finns är i det koordinatsystem som var aktuellt vid tiden för förrättningen.
Om ingen ansöker om ny lantmäteriförrättning så görs ingen mätning och de gamla koordinaterna består, och är alltså de enda koordinater som Lantmäteriet har angående fastigheten. För gränspunkter gäller i första hand de markeringar som finns på marken. Om markeringar saknas på marken får i andra hand information hämtas från förrättningskartan och andra handlingar.
Många äldre förrättningar är gjorda i andra koordinatsystem än vad som är aktuellt idag, men Lantmäteriet utför inga uppdrag gällande transformationer av koordinater för fastighetsgränser.
E-tjänsten Koordinattransformation stödjer transformation mellan koordinatsystem som baseras på RT 90 och SWEREF 99.
I e-tjänsten Min karta kan du själv ta fram ungefärliga koordinater i SWEREF 99 TM för fastighetsgränser.
Söker du en karta som underlag för en planerad utbyggnad, göra tillståndsansökan eller liknande så är Min karta en e-tjänst där du själv kan spara ned en karta över din fastighet.
Gränserna som visas i tjänsten är inte exakta och de saknar rättslig verkan. På sidan Visar gränserna rätt kan du läsa mer om varför gränserna inte är exakta.
Vänd dig till din kommun för att få veta mer i detalj vilket kartunderlag du behöver för din ansökan då kommunerna kan ha olika krav på kartunderlag för bygglov, utbyggnad, förhandsbesked eller annan tillståndsansökan eller anmälan.
Använd e-tjänsten Min Fastighet om det är din egen fastighet, du behöver BankID för att logga in. Läs mer om e-tjänsten Min fastighet.
Inne i tjänsten under fliken Tomtkarta och åtgärder, och sen under rubrikerna Åtgärder och Avskild mark hittar du förrättningsakterna som finns registrerade i fastighetsregistret på din fastighet. Är din fastighet bildad innan år 1972 så kan redovisningen av fastighetsrättsliga åtgärder vara ofullständig. Förrättningsakterna behöver inte innehålla rättsligt gällande kartor för dina fastighetsgränser utan vissa kartor är framställda genom kopiering av tidigare kartor eller registerkartan.
Om du inte hittar en rättsligt gällande karta i Min fastighet eller om du inte kan logga in i tjänsten eller om du inte äger fastigheten själv, är du välkommen att kontakta vårt kundcenter.
I vår e-tjänst Min karta kan du se en fastighets ungefärliga läge och se hur den ligger i förhållande till andra fastigheter. Du kan även söka på fastighetsbeteckning, adress, koordinater eller zooma in till berörd fastighet direkt i kartan. Läs mer om e-tjänsten Min karta.Observera att tjänstens gränser inte är exakta och att de saknar rättslig verkan. Mer information om gränser hittar du på sidan Visar gränserna rätt.
Om du vill skriva ut aktuella kartor i olika format så kan du använda dig av e-tjänsten Kartutskrift. Få enkla tips om hur du använder e-tjänsten Kartutskrift.
Behöver du ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta vårt Kundcenter.
Kontakta din kommun för att få hjälp med detta.