Syfte med lägenhetsregistret
Med stöd av bl.a. lägenhetsregistret ansvarar Statistiska centralbyrån (nytt fönster) för att ta fram hushålls-, boende och bostadsstatistik på nationell nivå.
För att statistiken ska kunna framställas krävs att Skatteverket (nytt fönster) kompletterar folkbokföringsregistret med de lägenhetsnummer som finns i lägenhetsregistret. Det innebär att folkbokföring idag sker på bostadslägenhet i stället för enbart på fastighet.
Av uppgifterna produceras statistik som bland annat utgör ett viktigt faktaunderlag för statlig och kommunal verksamhet som t.ex. planering av bostadsbyggande, utvärdering av social välfärdspolitik och forskning.
I en bindande förordning inom EU är det bestämt att medlemsländerna löpande ska ta fram en så kallad census, en folk- och bostadsräkning. I Sverige genomförs den med hjälp av lägenhetsregistret och folkbokföringsregistret.
Fler gällande författningar för lägenhetsregistret.
Bakgrund
Regelbundna folkräkningar har genomförts i Sverige sedan mitten av 1700-talet och bostadsräkningar sedan 1910-talet. Från år 1960 har räkningarna samordnats i så kallade folk- och bostadsräkningar. Senast en sådan folk- och bostadsräkning genomfördes var år 1990. Sedan fler år tillbaka har fler och fler uppgifter i folk- och bostadsräkningarna kunnat samlas in via olika register i samhället.
Enligt ett riksdagsbeslut från 1995 ska folk- och bostadsräkningarna helt och hållet baseras på uppgifter från olika register, bl.a. ett lägenhetsregister.
Arbetet med att samla in lägenhetsinformation och upprätta lägenhetsregistret, folkbokföra på bostadslägenhet samt producera registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik bestod av flera etapper under åren 2010–2011.
- Lantmäteriet upprättade lägenhetsregistret 2010.
- Skatteverket folkbokförde befolkningen på bostadslägenhet 2011.
- Statistikmyndigheten, SCB, började framställa löpande hushålls- och bostadsstatistik under 2011. Sedan 2013 publicerar SCB årlig nationell statistik.