Långt kvar till ett jämställt fastighetsägande

Andelen kvinnliga fastighetsägare på 37 procent har bara förändrats marginellt jämfört med 2020, då andelen kvinnliga fastighetsägare var 36 procent. När det gäller markägande har andelen kvinnliga ägare gått ner till 14 procent jämfört med 2020 års andel på 18 procent.

– Utvecklingen mot ett jämställt fastighetsägande går långsamt, det har inte hänt så mycket de senaste tio åren. Senast vi såg en märkbar utveckling var 2010 då införandet av ROT-avdraget bidrog till en ökad jämställdhet., Många fastighetsägare överlät då ägarandelar till sin partner för att fullt ut kunna nyttja avdraget, säger Dennis Lindén enhetschef på Lantmäteriet.

Lantmäteriets statistik är tagen från Fastighetsregistret – Sveriges officiella register över hur marken i vårt land är indelad och hur ägandet ser ut.

Statistiken för 2023 visar:

Kvinnor äger 37 procent av Sveriges fastigheter och män äger 47 procent.

Kvinnor äger 14 procent av Sveriges totala markareal medan män äger 37 procent av marken. Övrig mark i Sverige ägs av juridiska personer, företag eller organisationer.

Statistiken över kvinnligt och manligt ägande är i stort oförändrad jämfört med 2023.

Stockholm är det mest jämställda länet vad gäller kvinnligt och manligt fastighetsägande med fördelningen 40 procent för kvinnor och 43 procent för män.

Det största jämställdhetsglappet finns i Norrbottens län med 32 procents ägarandel för kvinnor mot 50 procents ägande för män.

Storstadsregionerna är överlag mer jämställda än övriga regioner: I Stockholm, Göteborg och Malmö är snittet för kvinnligt fastighetsägande 32,5 procent, medan 34,5 procent av fastigheterna i storstadsregionerna ägs av män.

Utvecklingen mot jämställt fastighetsägande går långsamt. Andelen fastighetsägare fördelade sig för tre år sedan (2020) på 36 procent för kvinnor och 48 procent för män.